Nej, här händer det inte speciellt mycket. Nya bloggen är på www.danieljohansson.se. Det var dags att samla allting på ett och samma ställe.
onsdag 8 juli 2009
torsdag 11 juni 2009
måndag 8 juni 2009
Franz Reuleaux 1884
Med anledning av gårdagens valresultat:
“Det torde ej för någon, som vill taga en öfverblick af verldens nu varande kulturtillstånd, varda förborgadt, hvilket betydelsefullt inflytande den vetenskapligt grundade tekniken i våra dagar utöfvar, och huru hon gör oss mägtiga af en vida större materiel alstringsförmåga, än som för några århundraden sedan var menskligheten möjlig. Vare sig på området för det hastiga befordrandet af laster såväl till lands som till sjös, eller då vi genomborra berg, nedtränga i jordens inre eller stiga upp i luften, då vi med blixtens hastighet utsända tankebilder öfver halfva jordklotet eller göra vår stämma förnimbar öfver hela länder, eller, för att väja en annan synpunkt, då vi å ena sidan taga de väldigaste krafter i vår tjenst, å andra sidan låta de fina, för den vanliga iakttagelseförmågan fördolda inre processerna i kropparne framträda och verka för våra ändamål – öfver allt i det moderna lifvet, rundt omkring oss, i oss, med oss är den vetenskapliga tekniken med sin rastlösa verksamhet vår oförtrutna tjenarinna och kamrat, om hvilken man först då blir rätt medveten, när hennes tjenst tillfälligtvis vägras oss.”
Föredrag 14 november 1884 av Franz Reuleaux i Wien. Publicerades i svenska Teknisk Tidskrift 1885.
torsdag 28 maj 2009
fredag 22 maj 2009
Seminarier online
HUMLab på Umeå Universitet filmar och lägger ut många av de intressanta seminarier som genomförs på adressen http://stream.humlab.umu.se. Nu senast publicerade man bl.a. en föreläsning med Bruce Damer, aka DigiGardener. Worlds.com, ActiveWorlds.com etc.
Tillgänglighetsparadigmet
Kjell Häglund skriver en otroligt bra krönika i Filmnyheterna om hur konsumenter idag vill ha tillgång till film snarare än äga film. Det är den stora utmaningen för filmbranschen, att vrida om hela den nuvarande apparaten till att bli en strömlinjeformad tillgänglighetsmaskin där allting (med kraftig betoning på allting) finns att få tag på med en enkel knapptryckning så att filmälskare som inte längre vill köpa DVD-boxar och 80-talsfilmer på ICA för att lusa ner sina hem med miljöförstörande plastprodukter kan gå över till legala alternativ istället för att mer eller mindre tvingas använda BitTorrent-nätverken.
onsdag 20 maj 2009
487 exabyte
Så mycket data bedömer IDC att mänskligheten har producerat hittills. De har gjort en rätt trevlig presentation av sitt white paper “As the Economy Contracts, the Digital Universe Expands”.
tisdag 19 maj 2009
måndag 18 maj 2009
lördag 16 maj 2009
torsdag 14 maj 2009
Hur är det med biobesöken egentligen?
Jag var på ett seminarium tidigare i veckan och upplevde en skön liten konflikt där en av panelisterna sade att “biobesöken slog rekord förra året” medan en annan svarade “det gjorde de inte alls”. Det var lite roligt, för en sån sak handlar ju inte om övertygelse eller åsikt direkt. Det är mycket sällan man hör några riktiga siffror på de här debatterna, vilket är otroligt konstigt eftersom exakt empiri finns bara några knapptryckningar bort!!
Någon hade kunnat hala upp mobilen och gått in på www.sfi.se/sv/statistik för att få svaret. Lite besvärlig är statistiken dock att läsa, och det finns inte med äldre statistik, så här har jag sammanställt de 10 senaste åren:
Antal biobesök
2008: 15 251 505
2007: 14 937 835
2006: 15 338 054
2005: 14 643 251
2004: 16 605 748
2003: 18 172 174
2002: 18 296 715
2001: 18 100 563
2000: 16 978 096
1999: 15 982 223
Intäkter (SEK)
2008: 1 257 436 960
2007: 1 180 776 573
2006: 1 203 610 992
2005: 1 124 783 965
2004: 1 273 698 235
2003: 1 369 658 483
2002: 1 335 151 381
2001: 1 283 124 632
2000: 1 144 749 560
1999: 1 056 599 897
Antalet biobesök var alltså INTE på rekordnivå år 2008. Långt ifrån. Faktum är att antalet biobesök enligt SFI´s statistik för perioden 1963 – 2005 nu för tiden bara är ca 38% jämfört med det riktiga rekordåret 1963/64 (man hade brutet rapporteringsår på den tiden), då det gjordes hela 39 598 379 biobesök i Sverige!
Inte heller intäkterna var på rekordnivå år 2008, utan det var år 2003 som var rekordåret. Notera att dessa siffror inte är justerade för någon som helst inflation eller valutaförändring.
Sett ur ett historiskt perspektiv går vi alltså otroligt lite på bio nu för tiden. Antalet biobesök låg på mellan 30 - 40 miljoner varje år under 1960-talet för att successivt minska under 1970- och 1980-talet.
Så var det med. Tänk så enkelt det är med riktig statistik. Nu behöver vi inte bråka om det mer. Och så kanske man kan sätta sådana här siffror i lite större historiskt perspektiv.
Embracing Music
Nu finns materialet från seminariet Embracing Music uppe på http://pop.yle.fi/embracing-music.
onsdag 13 maj 2009
Tranan
för till vänster om Annika sitter en person jag inte har träffat på
jättelänge, med rastaflätorna, det är Pontus!! Och han har ingen
aning om att jag tar den här bilden och nu ska jag gå och krama
honom!!
tisdag 12 maj 2009
måndag 11 maj 2009
fredag 8 maj 2009
Ikväll händer det!
Vi samlas, vi förbereder oss, tar på oss uniformerna, pratar lite klingon, diskuterar det nya skeppet samtidigt som vi grillar, dricker Kevin Arnold och ägnar oss åt befriande nörderi. Ikväll händer det, och jag vet att jag kommer att älska den! Så, för att värma upp:
tisdag 5 maj 2009
3 miljoner låtar på Spotify
Mina grymma praktikanter tipsade om att man genom att skriva in spotify:search:year:0-3000 kan få upp en lista över alla låtar som finns att lyssna på i Spotify. Ursprunget är ett inlägg på bloggen Music Machinery, som också visar att det finns olika mängder låtar i olika länder, resultatet av att Spotify ofta måste lösa olika licenser för olika territorier (länder), vilket gör att samma kataloger inte finns tillgängliga överallt.
tisdag 28 april 2009
Högtalare i affischer
Såja, då börjar morgondagens konsertaffischer ta form. Förutom att de självklart kommer att ha både RFID- och NFC-funktioner som en del av sig kommer de förhoppningsvis ha tryckta mobiltaggar som gör att man kan boka biljetter direkt med mobilen genom att rikta den mot affischen, automatiskt få information om vägen till spelstället, lägga till evenemanget på Facebook genom att ta en bild av affischen med mobilen och samtidigt se vilka kompisar som redan bestämt sig för att gå på konserten etc. Dessutom kommer man, med den senaste innovationen, kunna gå fram till affischen och trycka på den för att lyssna på musik direkt från den. Taiwaneserna har nämligen tagit fram ett nytt högtalarpapper som spelar upp musik. Nästa steg är bara att få fram och kombinera högtalarpapperet med billigt elektroniskt papper som kan visa rörliga bilder, ni vet som i Harry Potter. Då kan man kika på musikvideos direkt på affischen också. Sen ropar man bara Geminio så kopierar man hela affischen automagiskt till mobilen.
Vilket gör att jag bara måste gå till bokhyllan och ta fram följande citat: “Consider J.K. Rowling’s Harry Potter stories from this perspective. These tales may be imaginary, but they are not unreasonable visions of our world as it will exist only a few decades from now. Essentially all of the Potter “magic” will be realized through the technologies I will explore in this book.” (Kurzweil R. 2005)
måndag 27 april 2009
Embracing The Music
Den 8 maj hålls en konferens i Finland: “Embracing The Music – Music, Internet and Public Service”. Konferensen kommer att sändas live på deras sajt. Tycket det ser ut att vara ett intressant program med bl.a. Jonas Woost från Last.fm och Andrew Dubber från New Music Strategies.
Artificiell hjärna
IDG skriver om Blue Brain, projektet där man försöker simulera en bit hjärnbark hos en människa ända ner till molekylnivå, med syftet att närmare kunna undersöka hjärnans struktur. Så här ser den simulerade hjärnbarken ut:
“Den börjar lära sig saker och börjar minnas saker. Vi kommer att kunna se när den återkallar ett minne, och varifrån den hämtar minnet, för vi kommer att kunna spåra varenda aktivitet för varje molekyl, varje cell och varje koppling och se hur minnet bildas, säger Henry Markham i en intervju med BBC.”
Uploading kanske inte är så vansinnigt långt borta trots allt…
söndag 26 april 2009
Norsk studie om digital musik
En norsk studie som The Guardian skriver om. Jag är lite ifrågasättande till hur resultaten tolkas av media, något jag uttrycker i ett mail till ett gäng forskare runt om i Europa, här ett litet utdrag:
“I have not read the full study yet, but the problem with this study, and other similar studies, is that the results are really showing something obvious and sometimes the conclusions being made, mainly from the media, are based more on ideological interpretation of the results in a try to support piracy and at the same time tell everybody how bad music companies are. I think it is important that researchers put the results in a larger context instead of letting the media do misinterpretations.
It’s as if a study would reveal the insight that car owners buys more gas than non car owners or that vegetarians eat more vegetables than non vegetarians.
Of course they do, they are the ones that are interested in consuming gas or vegetarian food. And of course a car owner that buys gas would also be interested in buying motor oil from time to time, much more interested than people not owning a car.
Of course people that are downloading from file sharing networks are more interested in buying downloads, as they are digital music users and generally more interested in music. Non digital music users are of course not interested in buying downloads simply because they are not music files users. That does not mean that piracy is fueling music buys.
It is like saying that car owners that are getting gas in the gas station and run away without paying for it, seems to be more eager to buy motor oil than non car owners, hence, not paying for gas is good for the oil industry…
What is much more interesting is studying the group of people that are the heaviest culture and entertainment users and see how their behaviour in fact have changed during the latest years, instead of stating the obvious, that people that are going to concerts and movie theatres also are the ones that wants music and movies to download from the Internet.
If piracy is fueling sales of music, one could humbly ask why music sales haven’t exploded with the same rate as piracy the latest years?“
lördag 25 april 2009
Från 50 till 70 år
EU-parlamentet gjorde ett mellanting, man beslutade om 20 års förlängning av de upphovsrättsliga skyddstiderna för musikinspelningar istället för 45 års förlängning. Nu ska frågan upp till ministerrådet som slutgiltigt bestämmer sig för om förändringen ska ske inom EU.
Positivt eller negativt? Ingen som vet, ingen som vet…
Som så mycket annat relaterat till de omfattande diskussioner som just nu förs kring upphovsrättens olika delars legitimitet i det informationssamhälle vi befinner oss i, beror det på vilka intressen man har och hur man vill att musiksektorn ska se ut.
Det råder ingen tvekan om att musikägare som har äldre kataloger vinner på att behålla kontrollen över inspelningarna (i den mån man nu kan upprätthålla kontrollen i den digitala verkligheten), såväl stora som små. Kritiker menar att det kommer att innebära att kulturskatter som annars skulle släppts fria för spridning och användning istället kommer att fastna i diverse arkiv.
Det beror som sagt på vilket perspektiv man har och vilket syfte man anser att upphovsrätten och sådana här skyddstider har. Är dess huvudsakliga syfte att stimulera kulturell kreativitet i samhället? Eller är dess huvudsakliga syfte att vara ett regelverk som stimulerar ekonomisk vinning för ägarna? Egentligen borde det inte finnas något motsatsförhållande mellan dessa eftersom kreativiteten som sådan bör finnas relaterad till ekonomisk vinning, men på grund av hur det musikindustriella systemet utvecklats under de senaste 50 åren finns det ett motsatsförhållande.
I alla branscher för man diskussioner om de stora företagens förhållande till de små företagen. I musikbranschen pratar vi om förhållandet mellan majors och indies. Det är för att vi är coola som vi använder de begreppen. Idag finns det en situation där den musikaliska kreativiteten genom nya uttrycksformer, och den nyskapande utvecklingen inom genrer, i hög grad är relaterad till indies (även om man kan diskutera hur nyskapande musikvärlden egentligen är nu för tiden, när var det senaste året det kom en någorlunda stor ny genre, någon?). Inte sagt att det inte finns musikalisk kreativitet och kanske framför allt marknadsföringsmässig och ekonomisk kreativitet när det gäller att använda sina kataloger på de stora bolagen, men från ett generaliserande samhälleligt kulturellt perspektiv är det nog safe att säga att merparten av alla nya artister och nya musiksläpp som görs, kommer från indies. När sedan en artist har nått en viss nivå kan artisten plockas upp av ett större bolag som tar det hela till nästa nivå, d.v.s. till en massmarknad med topplistan som mål.
Baserat på den bakgrunden finns det ett par alternativa synsätt på hur musiksektorn ska vara uppbyggd:
1) Endera vill vi maximera intäkter till musikägarna därför att vi anser att det är genom musikbolagen som kreativiteten ska stimuleras, d.v.s genom att fler musikkontrakt (jag väljer att inte säga skivkontrakt) sluts och fler människor kan jobba med mer marknadsföring för att sälja mer musik till fler människor. Då är beslutet om förlängd skyddstid något positivt, så länge de ökade intäkterna faktiskt ANVÄNDS av bolagen för att stimulera kreativitet, jobba med fler utgivningar, fler artister och högre kvalitet/nyskapande musikproduktioner. Det är dock inte säkert att pengarna används till det. Det kanske är så, men det är svårt att veta, eftersom det ofta saknas transparens.
2) Eller så anser vi att den kulturella kreativiteten i samhället inte stimuleras av internationella underhållningskoncerners i första hand vinstmaximerande intressen. Jag säger inte att det måste vara så att kraftiga ekonomiska intressen nödvändigtvis är negativa för utvecklingen och kreativiteten i samhället, tvärtom, i många branscher är det de riktigt stora företagen som driver utvecklingen. Men, då måste det också vara tydligt att ett regelverk som kontrollerar marknaden med syfte att skapa ökade intäkter faktiskt används på ett sätt som gynnar samhället i stort.
Man skulle kunna säga att bolagen måste ta sitt samhällsansvar lika mycket som sitt ägaransvar.
Internet och decentraliserad spridning av musik har tagit diskussionen om kultur kontra kommers till en helt ny nivå, men egentligen är det samma diskussion som vi har haft under ganska lång tid. Och en förlängning av skyddstiden för musikinspelningar kan bara gynna kulturutvecklingen i samhället om de ökade intäkter det innebär faktiskt används av musikägarna för att skapa ny musik och framför allt sprida den musik som spelades in för länge sedan, istället för att ge en större aktieutdelning till ägarna.
Med tanke på hur det ser ut i USA, som har 95 års skyddstid, är jag dock långt ifrån säker på att det förstnämnda kommer att bli resultatet.
fredag 24 april 2009
Historien
Jag har läst igenom alla de grymma och innehållsrika uppsatser som “mina” MM-studenter har skrivit här under våren. Jag är enormt imponerad! Och jag älskar följande enkla och mycket raka historieberättelse som en av studenterna skrivit i närmast biblisk anda:
“In the beginning there was Shawn Fanning and Napster.”
torsdag 23 april 2009
Öppenhet och transparens
Jag vet, jag har tjatat om det här rätt många gånger nu. Ni som står ut med mig har hört det förr. Men jag ger mig inte.
Stora delar av den nya nätgenerationen förstår inte varför musik överhuvudtaget behöver kosta pengar. T-shirts, konserter, javisst, men inspelad musik, nja. “Man kan väl tjäna pengar på Winnerbäck-dockor eller nåt”, är nästan den bästa jag hört.
Så, vad gör man? Jo, man förklarar.
Tänk er om den här branschen jag kallar branschen skulle öppna upp sig och tydligt visa hur ekonomin de facto ser ut, även internt hos företagen, vad och hur det kostar att marknadsföra ett album, hur de ekonomiska uppgörelserna ser ut mellan låtskrivare och förlag eller mellan musiker/artister och skivbolag. Och tänk om sällskapen tydligt och detaljerat visade exakt hur intäkterna fördelas till artister och låtskrivare, hur mycket och till vem och varför.
Tänk er en funktion där man automatiskt när man köper en låt eller ett album online eller lyssnar på en låt på Spotify eller tittar på en musikvideo på YouTube, kunde få upp en liten ruta som visade fördelningen av pengen man betalat eller genererat med sin uppmärksamhet, för just den låten. Tänk om man kunde få en skiss på hur det går till bakom kulisserna och hur pengarna som investeras i ett album används och hur intäkterna fördelas. Intresset är jättestort för att förstå.
Se det som ett ekonomiskt backstage där fansen kan bjudas in och få en inblick i hur det egentligen går till.
För inte kan det väl vara så att branschen inte vill ha transparens? Inte kan det väl vara så att argumentet att vi måste ta i med hårdhandskarna mot gratiskulturen för att artister ska kunna få betalt och därmed kunna försörja sig på sin musik inte har någon bäring när man väl börjar se på de interna siffrorna? Inte kan det väl vara så att den bransch jag kallar bransch inte vågar berätta hur det ser ut bakom kulisserna?
Jag hoppas inte det, utan väljer att tro att man helt enkelt inte är så bra pedagoger.
Visst, alla andra branscher behöver inte berätta någonting överhuvudtaget hur det ser ut internt. Bilbranschen berättar inte hur fördelningen av de 200 000 kronorna jag betalar för en bil ser ut och hur mycket som går till muttertillverkarna och motorblocksbyggarna och rattfixarna. Men, jag tror det har gått så långt för musikbranschen att vi helt enkelt är tvingade att börja göra det, på ett schysst, ärligt och pedagogiskt sätt. Den diskrepans som idag finns mellan allmänhetens förståelse av de monetära systemen i branschen och hur det ser ut i verkligheten för att faktiskt producera bra musik och stora artister, riskerar att skapa en ideologisk konflikt som bara leder till otrevligheter. Jag tycker det är rätt otrevligt redan nu faktiskt.
En hel ungdomsgeneration hatar den bransch jag kallar bransch samtidigt som de älskar musiken som skapas i den. Ibland hatar de utan att de vet varför, det bara är så, för alla andra gör ju det. Stora delar av allmänheten ser helt enkelt inte kopplingarna mellan den där musiken de älskar och de där företagen som i deras ögon bara håller på och stämmer och stämmer och liksom på något sätt håller på att göra sönder Internet.
Det är ingen bra grej.
Om det inte går att hänvisa till människors moral, helt enkelt därför att moralen har förändrats, ja då kanske det är läge att på ett pedagogiskt och öppet sätt bygga långsiktiga relationer med fansen genom att ta med dem på IFPI-båten. Bildligt talat.
För inte kan det väl vara så att…
Hur nätet förändrar vårt tänkande
En artikel som har fått mycket uppmärksamhet, Is Google Making Us Stupid, av Nicholas Carr.
“Over the past few years I’ve had an uncomfortable sense that someone, or something, has been tinkering with my brain, remapping the neural circuitry, reprogramming the memory. My mind isn’t going—so far as I can tell—but it’s changing. I’m not thinking the way I used to think. I can feel it most strongly when I’m reading. Immersing myself in a book or a lengthy article used to be easy. My mind would get caught up in the narrative or the turns of the argument, and I’d spend hours strolling through long stretches of prose. That’s rarely the case anymore. Now my concentration often starts to drift after two or three pages. I get fidgety, lose the thread, begin looking for something else to do. I feel as if I’m always dragging my wayward brain back to the text. The deep reading that used to come naturally has become a struggle.”
Skönt att veta att det är fler som känner likadant... En intressant fråga är huruvida digital natives har samma förhållningssätt till det här, eller om det är immigranterna som främst upplever den här förändringen. Helt klart behövs det mycket mer forskning kring hur människans responser och tänkande förändras på grund av det tillgänglighetsparadigm vi befinner oss i.
onsdag 22 april 2009
“Asylsökande MP3-tjuv greps på Ica Maxi Erikslund”
Kan vara en av de märkligaste meningarna jag har sett med mp3 i sig. Artikel på VLT.se.
måndag 20 april 2009
Låna filer
“- Det gäller bara att komma ihåg att radera filen när lånetiden gått ut, säger Hanna Bergwall.”
onsdag 8 april 2009
Future of Music Coalition
Artikel om insamling och fördelning av intäkter i samband med nya affärsmodeller. Ett par intressanta citat: “Reporting is essential to enable a distribution of receipts. Because sample and survey reporting shortchange smaller and niche musicians, revenues must be paid based on the actual use of a work and tracked using census data/reporting to the greatest extent possible.” Och: “Tracking/accounting figures and calculations must be detailed and transparent, and the license terms must be clearly defined.”
IPRED efter en vecka
Samlade ihop ett gäng länkar till saker som hänt och artiklar som skrivits sedan den 1 april, när IPRED infördes i den svenska lagstiftningen.
Alltomfattande livsrapportering
- Grillukten gick inte helt tung över stan ikväll, men, jag och Annika trotsade den tillfälliga kylan och på den nystädade terassen grillades lax, champinjoner, paprika, lök och till det en osannolikt god potatisvariant. Sedan hällde vi i oss ett vin från Georgien. (!)
- Varde vår. Varde pollen.
- Imorgon ska jag föreläsa i Nybro för massor med människor. Jag kommer att prata om något så spännande som kunskap. Och konspirationsteorier. Detta i ett försök att beskriva hur informationsteknologin påverkar och förändrar skola och kunskapsproduktion.
- Jag slog hemskt långa drivar tidigare idag.
- Hur kul är det egentligen med bloggar som handlar om vad man gör i sitt liv? Hur kul är det egentligen med en blogg där det stundtals skrivs sådant som handlar om just mitt liv? På ett sätt, kanske lite kul. På ett annat sätt, bedrövligt enahanda. Så. Att balansera mellan “kanske lite kul” och “bedrövligt enahanda” alltså.
- Jag slog HEMSKT långa drivar tidigare idag.
- En radiointervju om IPRED och effekterna på musiklyssnande gjordes i förra veckan. Jag kom till radiohuset 4 timmar för tidigt (*=) men Viveca var redo.
- Sveriges Radio har lagt upp en annan, hela 27 minuter lång intervju där jag pratar och pratar och pratar. På många olika sätt. Jag kanske kan vara lite kritisk till mig själv nu när jag hör det, det blev många “fundamentalt” och lite outvecklade tankar ibland och hemskt många konstigt uttryckta meningar etc etc…, men det är den längsta radiointervju jag någonsin gjort. Vi drack kaffe samtidigt. Reportern hann också med att sova lite mellan fråga 3 och 4.
- Jag skriver kapitel till bok om (trumvirvel, spänning, trumvirvel, drrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr, spänning) fildelning </spänning> som ska släppas på Gotland i juli. HAJP.
- Det bor snart praktikanter på mitt kontor.
- Mashup till Erik händer ofta på dagarna.
- Spika spik med miniräknare?
- Josefin köpte en liten svart plutt där man kan hänga disktrasan inuti typ. Och så hänger den där nu som en fastklistrad puck. Men det är lite svårt att vänja sig vid att trycka in disktrasan i det där svarta hålet istället för att lägga den över det-där-utrymmet-eller-kanten-mellan-vänstra-och-högra-diskhon-som-inte-har-något-namn. Jag bestämmer här och nu att denna kant heter “hoskifte”. Söker man på hoskifte på Google kan man konstatera att det inte blir någon träff. Det betyder att jag just har kommit på ett nytt ord. För Google är s a n n i n g e n. Hoskifte. Hoskifte. Hoskifte. Algoritm, hitta mig!
- Anonymisering.
- Saknar dig.
- Den 17 april kommer domen i Pirate Bay-målet.
- Lägg till detta, jag älskar min dator!
tisdag 7 april 2009
Internetvanor bland gymnasieungdomar
Stockholms universitet har gjort en undersökning av Internetvanorna hos 532 ungdomar som går på gymnasium i Stockholm. Man kommer fram till att det är stora skillnader mellan hur killar och tjejer använder nätet, något som jag också har kommit fram till i min egen forskning kring fildelning. Det är naturligtvis alltid farligt att generalisera, men det är ändå tydligt att de tjejer jag pratat med verkar ha ett mer pragmatiskt förhållningssätt till att ladda ned musik och film från fildelningsnätverk, de går till t.ex. Pirate Bay och söker efter något om de vet vad de vill ha, de har ett tydligt mål med nedladdandet, medan det är killar som i större utsträckning är aktiva i forum på fildelningsnätverken och som aktivt delar ut material och lägger upp på nätverken. Som sagt, det är livsfarligt att generalisera alltför mycket när det gäller sådana här beteenden, självklart finns det tjejer som också är mer “aktiva” i sin fildelning, men det är långt ifrån lika många som killarna i min studie. Detta är dock kvalitativ och inte kvantitativ data, vilket naturligtvis behövs om man ska få reella siffror.
söndag 5 april 2009
Det sjätte sinnet – Augmented Reality
Ytterligare en fantastisk TED, Pattie Maes demonstrerar en nyutvecklad teknik på MIT som gör det möjligt att integrera kunskap och information på ett helt nytt sätt genom att projicera på ytor i ens omgivning.
onsdag 18 mars 2009
Guns N’ Roses och samhället
“Needless to say, artists like the band Guns N' Roses put their blood, sweat, toil and tears into the creative process. And this country has seen fit to protect their rights — and in doing so foster and encourage the creative process by which all of society benefits."
– Craig H. Missakian, åklagare
Kevin Cogill står inför rätta för att ha laddat upp nio låtar från Chinese Democracy på sin blogg innan albumet släpptes. Han riskerar sex månaders fängelse. Hela det amerikanska samhället kunde dra nytta av Guns N´ Roses kreativitet den 22 november när albumet, som tagit 17 år och tiotals miljoner kronor att göra, släpptes officiellt.
Isle of Man
Här en intervju med Ron Berry, som jobbar på Isle of Mans förslag om att införa en flat fee genom ISP-er för att skapa intäkter på den decentraliserade spridningen som sker genom fildelningsnätverk etc, alltså ett liknande förslag som STIM har presenterat i Sverige. Berry hoppas kunna skapa en testbädd under 6 månader som ska presenteras under sommaren och förhoppningsvis genomföras under andra hälften av 2009.
lördag 14 mars 2009
fredag 13 mars 2009
onsdag 11 mars 2009
Moto Boys motorcykel
“Nu är jag som sagt popstjärna och inte mekaniker, så det är säkert lite o göra med den nu när den stått så länge, nytt batteri kan nog behövas, kanske någon ny packning eller liknande, jag vet faktiskt inte.”
En annan form av musikprodukter
Är med idag i en liten artikel i bl.a. Metro från TT Spektra. För att utveckla det lite mer från min egen horisont, jag tror att vi kommer att uppleva en situation framöver där tjänster som appellerar till de behov och beteenden som fildelargenerationerna har, blir allt viktigare, eftersom det är det enda sättet att hitta intäkter på “gratis”. MEN, ingenting är ju i grunden gratis i samhället, det betalas bara på olika sätt. Även om vi har “gratis” utbildning i Sverige finansieras den ju med skattemedel. Allt handlar bara om hur modellen för betalning ser ut.
De nya generationerna musiklyssnare, som inte köper fysisk media utan enbart lyssnar på digital musik, verkar inte alls lika benägna att betala för traditionella musikprodukter som tidigare, d.v.s. exemplar, inspelad musik har fått ett annat värde. Men man lägger samtidigt mer pengar på prylar och teknikprodukter än vad man gjorde tidigare. Takten med vilken man byter ut sina mobiltelefoner, mp3-spelare, laptops, som ju är själva plattformarna för musikupplevelsen, är mycket hög, och bredbandsuppkopplingen är en självklar investering för alla. Just att så många är villiga att investera i nya apparater gör att teknikutvecklingen skyndas på ännu mer, vi lever idag i ett teknikcentrerat samhälle på många sätt och vis. Och det gör att modellen för att splitta intäkter från bredbandsoperatörerna och tekniktillverkarna måste utvecklas mycket bättre.
För om vi alla är överens om att musikskaparna och upphovsmännen ska få betalt för den musik de har gjort, t.ex. när deras musik används, men användarna samtidigt vill uppleva det som “gratis” att använda musiken, är vi ju tvingade att hitta modeller där vi delar på intäkterna, och hittar nivåer i prissättningen som tar med själva innehållet i beräkningen. Man skulle kunna säga att de nya generationerna musikanvändare egentligen investerar i en annan “form” av musikprodukt, mobiltelefonen, eller laptopen, eller iPoden. Och försäljningen av dessa produkter drivs trots allt av att det skapas ny musik hela tiden, och att de historiska katalogerna finns tillgängliga enkelt och smärtfritt.
Så, vad kommer efter det här? Precis som i den analoga världen kommer vi att se formatskiften i den digitala världen. Vad kommer efter gratistjänsterna? Vad kan vara bättre än gratis liksom? Det beror på vilka värderingar och ideologier som råder i samhället, vilka drivkrafter som gäller och vad som är inne för stunden.
Idag köper vi platt-TV som tokar och lägger otroliga mängder pengar på dessa. Självklart MÅSTE vi uppgradera från 42 till 56 tum. Någon som minns att en 32 tum tjock-TV var otroligt stor för inte så länge sen? Det är svårt att förutse vilka nya värden och “måsten” vi kommer att se, som kommer att göra att ALLA helt plötsligt drar till framtidens Facebook, eller ALLA ska ha vita hörlurar, eller ALLA ska ha platt-TV. Kanske håller också det där “alla” på att suddas ut i ett allt mer diversifierat samhälle.
Jag tror att vi kommer att hitta helt nya sätt att ta betalt för musik i framtiden, som vi har svårt att se idag, helt enkelt för att den medieverklighet vi kommer att befinna oss i om 10 – 20 år kommer att vara så fundamentalt annorlunda än den vi befinner oss i idag. Samtidigt skapas inte framtiden av sig själv. Därför anser jag att vi redan nu måste börja utveckla intäktsmodeller där användningen av musiken är det centrala, inte kopiorna. Ju mer musiken lyssnas på och används, desto mer betalt till upphovsmännen och musikägarna. Attention economy. Från min lilla horisont ser jag det som det absolut mest rättvisa systemet.
Men, för att det ska kunna ske krävs helt nya tekniska lösningar som utvecklas tillsammans av underhållningsindustrierna och konsumentelektronikbranscherna. Och där är vi inte riktigt än.
måndag 9 mars 2009
tisdag 3 mars 2009
måndag 2 mars 2009
Verkligheten
Jag var med en liten sväng i Verkligheten i Sveriges Radio ikväll och pratade död och liv och nedfrysning och sånt. Podden finns att tanka hem. På sin plats med ett litet citat: “Almost everything--all external expectations, all pride, all fear of embarrassment or failure--these things just fall away in the face of death, leaving only what is truly important. Remembering that you are going to die is the best way I know to avoid the trap of thinking you have something to lose. You are already naked. There is no reason not to follow your heart.”
- Steve Jobs (ja, den Steve Jobs alltså)
fredag 27 februari 2009
OneSwarm och Despotify
Ett litet förklaringsmail jag just skrev till några som ville veta mer om ovanstående:
OneSwarm finns här: http://oneswarm.cs.washington.edu. Bra förklaring finns här: http://nanok.tumblr.com/post/81658678/i-huvudet-p-tomas-isdal-bakom-one-swarm.
Jag har utvärderat programmet lite och tror att det har bra potential för en viss form av fildelning, dock tror jag inte på kort sikt att det kommer att nå jättestora massor. Det är ju inte anonymitetsbaserat på samma sätt som rena anonymiseringstjänster som Tor eller www.relakks.com, utan bygger på att man väljer vilka vänner man ska dela filer med. När man laddar ner t.ex. data med hjälp av en .torrent som kommer från Pirate Bay så är ju fortfarande IP-adressen synlig hos de andra klienterna i den “vanliga” svärmen, så funktionen är egentligen en overlay på befintlig BitTorrent-teknik, ungefär som Qtrax lägger ett lager ”ovanpå” Gnutella som gör det möjligt att skapa walled gardens. Jag kan tänka mig att releasegrupper och de som vill ha stark privacy i redan befintliga konstellationer kommer att börja använda OneSwarm, men inte den stora massan som ju bara vill ha tag på musik och film så enkelt som möjligt. Som sagt, det är ju inte en anonymiseringstjänst egentligen utan ger bara möjlighet att välja vilka ”kompisar” man ska dela med.
SpotSave och www.despotify.se handlar ju om att helt enkelt ladda ner musikfilerna från Spotify lokalt. Det var bara en tidsfråga innan det skulle ske, och det kommer att vara otroligt svårt att stoppa. Allt man kan spela upp på en dator går också att kopiera. Det är det som är styrkan med det digitala. Internet är historiens största kopieringsmaskin. Enda chansen att konkurrera med det är att göra Spotify så bra att användarna inte VILL ladda ner filerna, och jag tror att de har möjligheten att lyckas med det. Viktigast är dock att branschen inte blir vettskrämda av det här och drar undan sina kataloger.
torsdag 26 februari 2009
Roger Wallis och blommorna
Efter dagens förhör i TPB-rättegången har Roger Wallis fått en stor fanskara. På Facebook finns redan ett antal fangrupper, bl.a. “Roger Wallis for President” som efter några timmar hade 160 medlemmar , “Roger Wallis is awesome” med 350 medlemmar (och som ökar mycket kraftigt för varje minut) och gruppen “Skicka blommor till Roger Wallis fru”. I slutet av förhöret frågade han nämligen om rätten kunde skicka blommor till hans fru, vilket rätten inte hade någon budget för. Istället har det upprättats en blomsida för Roger Wallis fru. I skrivande stund har närmare ett hundratal blommor skickats till ett värde av 25 000 kronor. Svenska Dagbladet tog snabbt upp det hela i en artikel. Var det så här 70-talet kändes, när marknadsfundamentalismen krockade med ideologier om samhällsnytta och kollektivism? Oberoende av vad man tycker om dagens förhör måste man konstatera att det stöd Wallis får just nu visar att han på något underligt sätt blev den vanlige fildelarens representant. Vad var det han sade där: “Vilka människor. God bless Sweden.” Det krävs en Wallis för det.
Dyr kunskap
Jag har nu lyssnat på största delen av hela TPB-rättegången, och gång på gång på gång kommer alla tillbaka till frågor som är grundläggande teknikkunskaper, sånt som vem som helst kan läsa sig till på Wikipedia eller på hundratals pedagogiska BitTorrent-tutorials: “Vad är en torrent”, “Vad är en tracker” “Vad händer är man laddar ner en torrent” etc etc etc… Hur svårt kan det vara undrar en datavetare försiktigt… Och hur kommer det sig att allihopa HELA tiden, advokater och vittnen, hänvisar till att de inte kan tekniken? Nog för att rättegången inte handlar om att illegalisera en teknologi, men att ägna så mycket tid åt att försöka förklara samma sak om och om igen ter sig för mig som ett bortkastande av dyrbar rättstid…
SR om PKE
Sveriges Radio uppmärksammar privatkopieringsersättningen i Mitt i Musiken. Branschorganisationen Elektronikbranschen har gått ut och sagt att Konsumentverket i högre utsträckning bör vara med när nivåerna bestäms. Intressant är att Konsumentverket, som inte alls har funnits med i diskussionerna kring PKE tidigare, reagerar på att det inte tas ut PKE på datorer och hårddiskar (mobiler nämns inte). Diskussionerna och förhandlingarna om PKE kommer helt klart att bli heta framöver då lagringsutrymme utvecklas exponentiellt och nivån 4 kronor per gigabyte är ohållbar i längden. Copyswede, som samlar in PKE, har haft kraftigt ökade intäkter de senaste åren, och precis som jag har sagt tidigare tror jag på PKE som en viktig intäktskälla för musikskapare och musikbolag, åtminstone under en period nu när vi går igenom formatskiftet från exemplar till användning.
onsdag 25 februari 2009
Svenska filmtjänster
Är med i en artikel i Metro idag om svenska filmtjänster. Kommentar från en av läsarna: “Wow den helt klart bästa analysen jag har läst om varför fildelning finns och prioriteras före allt annat.” Tack tack. :)
Spotify i mobilen
Så här ser Spotify ut i iPhonen enligt en demovideo. Förhoppningsvis kommer Apple också tillåta att applikationen går att få tag på genom App Store. Man kan ju lätt säga att Spotify blir en konkurrent till iTunes…
måndag 23 februari 2009
Moralens plasticitet och Sveriges roll i världen
I dagens DN Debatt rapporterar tre forskare från Lund resultaten från en stor studie om ungdomars syn på fildelning och upphovsrätt. Mycket läsvärd debattartikel. Dessutom representerar den stora delar av övriga svenska forskares analyser och bedömningar av den rådande situationen. Jag skulle misstänka att ytterligare ett tjugotal forskare skulle kunnat skriva under den.
Förutom det som sägs i debattartikeln skulle jag vilja lägga till ytterligare två saker:
1) Det verkar som om många inom underhållningsindustrierna drivs av den här frågan från ett känslomässigt perspektiv, d.v.s. man hänvisar till moralargumentet. Wikströms forskning (2006, Reluctantly Virtual), där han intervjuat en mängd makthavare i musikindustrin, visar att beslut ofta fattas baserade på ideologisk övertygelse snarare än att de är rationella och väl underbyggda med fakta, d.v.s. de mentala modellerna styr:
“One of the most fundamental reasons why decision makers are unable to adapt their organisations to a changing environment is the inflexibility of their mental models (e.g. Argyris 2004; Beinhocker 2006; Sterman 1994). The structure and logic of the world change, but the decision makers understanding of that world remains intact. The study has shown how decision makers in the music industry continue to defend their old core business although a radical transformation of the media environment is taking place”.
Tuff slutsats efter att ha djupstuderat 36 makthavare i branschen…
Plasticitet är ju ett begrepp som används inom hjärnforskningen för att påvisa “hjärnans förmåga att anpassa sig till sin organism och dess omgivning, t.ex. vid minnesinlagring.” Moral är självklart ett resultat av hur en hjärna är formad och följaktligen är ideologier, känslor och moral även plastiska. Att undervärdera styrkan i den nya moraluppfattning som växt fram de senaste årtiondena och tro att det skulle gå att “lära ungdomar att inte fildela” är en mycket farlig inställning som riskerar att ta hela den här konflikten från statusen kallt krig till kärnvapenkrig.
2) Vi har redan gjort valet om ett kontrollerat internet. Precis som Neo i Matrix Reloaded, på parkbänken med Oraklet, ska vi nu bara försöka förstå varför vi har gjort det. Det började med DMCA, gick vidare med EUCD och nu aktuellt med IPRED. Beslutet har liksom redan fattats för ett bra tag sedan, vi följer bara en linje med juridiska händelser som följer en självklar kausalitet. Därav att frågan om TPB och IPRED och anonymisering också handlar om Sveriges roll i världen. Detta handlar om politik på hög nivå eftersom de stora maktstrukturerna i det internationella samfundet redan beslutat om hur man vill att det ska se ut. Den här konflikten verkar börja utvecklas till att bli den absolut mest centrala politiska frågan i det internetsamhälle vi håller på att bygga, och Sverige som land har inte råd att stå emot omvärlden.
Eller?
Livet på ett minne
Med tanke på mina små teorier om när och hur vi kommer att kunna lagra all musik som någonsin har getts ut på en och samma apparat. :)
söndag 22 februari 2009
fredag 20 februari 2009
Panel
Igår satt jag i en panel med representanter för Telenor, Artspages, Phonofile, EMI och en organisation som vill värna den norska fildelningen. Vi pratade om hur den digitala försäljningen av musik egentligen utvecklas, hur tillväxten ser ut och den nya generationens all-you-can-eat-tjänster. Ett hundratal personer från den norska musikbranschen var där och lyssnade. Samtidigt har vi TPB-rättegången som snurrar på hemma i Stockholm.
Kunde inte låta bli att konstatera det enorma ideologiska glapp som finns mellan å ena sidan de tusentals människor som har sin försörjning på att spela in, producera, distribuera och marknadsföra musik och stora delar av de fans och musikälskare som använder TPB och andra fildelningstjänster. På såna här branschträffar är det otroligt homogena grupperingar och med tanke på att branschen under så lång tid varit mycket frånskilda sina kunder, kunderna har kommit in mer eller mindre anonyma i slutet av värdekedjan, tror jag att en av de viktigaste uppgifterna framöver kommer att vara att se till att fansen blir en del av branschen. Ett tips från mig till framtida branschkonferenser, in med ett par sessions där fansen och de “vanliga” musikmänniskorna är med.
Nu sitter jag förresten och lyssnar på Matt Mason.
torsdag 19 februari 2009
24 minuter
Jag som brukar klaga på att jag inte får tillräckligt med tid att fördjupa mig när jag ska prata fildelning och dylikt. Nu fick jag igen, 24 minuter i Eftersnack. Det kändes som 4…
onsdag 18 februari 2009
Invändning
Rasmus Fleischer ifrågasätter mitt ifrågasättande av huruvida den pågående rättegången mot fyra personer involverade i TPB handlar om att kriminalisera en teknologi eller inte. Precis som han säger handlar det om hur man definierar teknologi, men också om hur man definierar kriminalisera. Vi är båda doktorander och ägnar trots allt stora delar av vår vakna tid åt att definiera…
Rasmus menar att resultatet av en fällande dom kommer att kriminalisera “öppna BitTorrent-trackers”. Men de som är åtalade är åtalade för att de SOM PERSONER medvetet kan ha hjälpt andra att begå intrång i den nuvarande upphovsrättslagstiftningen. Inte att de har använt en specifik teknik. De hade lika gärna kunnat använda cyklar (som Rasmus nämner) och budat runt filerna. Jättemånga cyklar.
Av absolut största vikt i denna rättegång är snarare att avgöra om de åtalade individerna har haft ett medvetet syfte att hjälpa andra att med sajt, trackers, vad det nu vara månde, dela med sig av och ladda ned / kopiera från andra klienter sådana datafiler som är paketerade i en form som av en dator hanteras som musikstycken, filmer eller dataspel som “de andra” (citat Håkan Roswall) i fråga inte har rätten att dela med sig av eller ladda ned / kopiera enligt den nuvarande upphovsrättslagstiftningen.
Observera att jag poängterar att det alltså handlar om att bryta mot den nuvarande upphovsrättslagstiftningen.
Jag håller med om slutsatsen att öppna BitTorrent-trackers är en egen teknologi, eller en del av en samling av verktyg som skapar en teknologi. Men resultatet av en fällande dom kommer inte att innebära att öppna BitTorrent-trackers per definition (vi definierar som sagt) blir illegala. En fällande dom innebär endast att man i så fall avgör att dessa personer medvetet har använt sig av öppna BitTorrent-trackers för att hjälpa andra att begå intrång i nuvarande upphovsrättslagstiftning. Som sagt, detta handlar om en bedömning av de åtalade individernas motiv och syfte att driva tjänsten, egentligen oberoende av vilken teknik de har använt. Vad som har hänt i deras hjärnor som sedan har resulterat i aktiviteter från deras fingrar (huvudsakligen).
Den som vill använda öppna BitTorrent-trackers för att sprida sina egna semesterbilder kommer självklart få göra det även efter en eventuellt fällande dom, enligt rådande upphovsrättslagstiftning.
Med tanke på att flera av de involverade i TPB är ytterst intelligenta och mycket kunniga individer när det gäller internetteknologi och även när det gäller upphovsrättslagstiftning, ter det sig för mig fullständigt osannolikt att de inte skulle haft vetskapen och syftet att, åtminstone de senaste åren, hjälpa andra att dela med sig och ladda ned / kopiera allehanda illegalt publicerade datapaket.
TPB är ett statement. Ett statement mot rådande upphovsrättslagstiftning och ett statement att man med hjälp av teknologin står över/bredvid/framför den nuvarande lagstiftningen. Det är inte ett statement för öppna BitTorrent-trackers. TPB tycker inte ens att BitTorrent är en speciellt bra teknologi enligt uttalanden.
Så, vad det alltså handlar om är hur de som personer har agerat, och hur medvetna de har varit om vad andra har gjort med hjälp av deras tjänst. Jag är helt övertygad om att de har varit medvetna om att deras öppna BitTorrent-trackers använts av “de andra” för att begå intrång i nuvarande upphovsrättslagstiftning, och att de dessutom VELAT att detta ska ske eftersom de anser att den nuvarande upphovsrättslagstiftningen är felaktig.
Därav att jag är av den bestämda åsikten att denna rättegång handlar om individernas uppsåt med att driva tjänsten snarare än om att illegalisera en teknologi i förhållande till upphovsrätten.
Bloggposten om den nuvarande upphovsrättslagstiftningen låter jag dock vänta ett tag. Kanske till den 1 april.
tisdag 17 februari 2009
måndag 16 februari 2009
Sunday Herald
Var med som hastigast i en liten artikel om pirateriet och Pirate Bay-rättegången i den skotska tidningen Sunday Herald. Självklart vinklat, som alltid…
Så här efter den första dagen kanske det passar med några kommentarer efter att lyssnat på det hela:
Den tekniska genomgången tycker jag var bra, alla bör ha en bra bild av vad det handlar om och hur BitTorrent fungerar. Ett par överraskningar fick jag dock, t.ex. när försvaret hävdade att det inte hade begåtts något huvudbrott eftersom de som laddade ner musiken och filmerna ju var de som har rättigheterna, d.v.s. exemplarframställningen genomfördes av de som har exemplarframställningsrätten. Roswalls svar var att det var “de andra” bevisföringen gällde, d.v.s. de andra användarna som seedade och leechade vid tillfället då man samlade in bevisen. Men med tanke på att man inte har identifierat huvudbrottet menar försvaret att det blir svårt att bevisa någon medhjälp till brott.
En annan överraskning var att försvaret drev frågan om att musik- och filmindustrin vill dra en “teknik” inför rätta, vilket jag inte anser är fallet. Om det hade varit teknologin i sig hade helt andra personer suttit i rättssalen. Det här åtalet handlar om huruvida de fyra personerna medvetet har hjälpt andra att bryta mot den nuvarande upphovsrättslagstiftningen.
Imorgon fortsätter det med filmerna och dataspelen. Jag sitter förresten i TV4 Nyhetsmorgon imorgon nån gång efter 07 och pratar om musikindustrins framtid.
by:Larm
Oj, här tar de i!
Daniel Johanssons foredrag om internet, teknologi og musikk er både opplysende og inspirerende og han er uten tvil Skandinavias beste på området. Her forteller han om nye trender og teknologien som vil forme vår internettvirkelighet i årene som kommer.
Det blir Norge den här veckan.
Morgonens citat…
… kommer från DN: “Även harmoniska människor måste ofta gå emot sina känslor för att stiga upp på morgonen eller för att inte börja äta någon annans tårtbit.” Precis!
söndag 15 februari 2009
Då har det börjat då
Idag höll Pirate Bay och Piratbyrån presskonferens på Tekniska Muséet, och alla lär veta vid det här laget att rättegången börjar imorgon. Här finns ett schema upplagt.
Jag har kikat igenom den 1 300 sidor långa förundersökningen som innehåller hundratals skärmdumpar, kontoutdrag från grundarnas privata konton och företagskonton, återgivna mail mellan de olika personerna när det gäller ekonomiska förehavanden och en stor hög med protokoll från förhör med såväl vittnen som de tre grundarna.
Just nu verkar medierna vilja veta:
1) Kommer de att bli fällda eller friade?
2) Kommer det att spela någon roll om de blir fällda?
Jag är ganska övertygad om att de kommer att bli fällda i tingsrätten, och det kommer att vara den monetära situationen som kommer att ligga till grund för det, d.v.s. att det tycks finnas en del ganska kraftiga bevis för att man har tjänat en hel del pengar på verksamheten.
Om de blir fällda kommer dock Pirate Bay troligen att leva vidare i en annan form, kanske inte ens med dessa personer kvar. Det finns ett par alternativ till vad som kan hända: 1) Någon eller några andra tar över driften av sajt och trackers, i en helt annan del av världen. 2) Man går över till en helt annan teknisk plattform som är decentraliserad och inte kräver trackers.
Just nu pågår det en hel del utveckling när det gäller att skapa intelligenta BitTorrent-klienter som skulle innebära att det inte behövs någon tracker utan att man skulle kunna decentralisera nätverket i större utsträckning, liknande Gnutella eller Freenet. En fällande dom skulle dock kunna få en rejäl effekt på de andra BitTorrent-sajter som finns i Sverige, eftersom även dessa i ett slag skulle bli illegala verksamheter.
Pirate Bay är en stor aktör, men när det gäller antalet besökare till hemsidan är man inte den största sajten för torrenter. Mininova är rankad 84 på Alexa.com medan TPB är rankad 109. Men TPB’s trackers skulle mycket väl kunna vara de största noderna när det gäller BitTorrent-trafik i världen.
Tyvärr kommer vi återigen att hamna i detaljfrågor och ett idogt polariserande under de kommande veckorna, då också IPRED-förändringarna ska klubbas i Riksdagen. Som alltid saknar jag de större perspektiven, och det finns sällan tid att få in dessa i medierna när man blir intervjuad, hur mycket man än skulle vilja…
Det paradigmskifte vi befinner oss i handlar i stor utsträckning om problemet att upprätthålla exemplarframställningsrätten i den digitala världen, som ju i grunden alltid handlar om att skapa kopior, och konflikten mellan de som anser att kontrollen över framställning av exemplar även i fortsättningen ska tillhöra den som äger inspelningen.
Precis som det står i åtalspunkt 1 i den inlämnade stämningsansökan, d.v.s. den punkt som gäller Backyard Babies, Amy Diamond, Advance Patrol, Joakim Thåström och många fler artister: "Tillgängliggörandet och exemplarframställningen har inneburit ett intrång i den ensamrätt att göra inspelningen tillgänglig för allmänheten och ett intrång i den ensamrätt att framställa exemplar av inspelningen som tillkommit producenten av de fonogram på vilket inspelningen ursprungligen utgivits."
Jag anser det vara uppenbart att The Pirate Bay har begått medhjälp till intrång i den nuvarande upphovsrättslagstiftningen och är därför övertygad om att de kommer att få en fällande dom.
Problemet är inte det, problemet är att exemplarframställningsrätten och tillgängliggöranderätten inte går att upprätthålla när var och en av oss har världens största kopieringsmaskin på skrivbordet eller i knät. Eller som Chris Anderson uttryckt det vid något tillfälle: “Underskatta aldrig kraften hos miljoner människor som har fått nycklarna till fabriken.” Fabriken är idag inte centraliserad, den är decentraliserad och utspridd över hela världen. Kunden kommer inte in i slutet av värdekedjan för att köpa ett exemplar, kunden är den som både producerar och distribuerar kopiorna.
Ofta framhålls denna konflikt som en moralisk och etisk konflikt. Och till viss del är det det. Visst finns det de som inte tycker att man ska betala för musik och film, men många studier visar samtidigt att flertalet faktiskt vill betala. Frågan är bara HUR man betalar, och det är uppenbart att dagens Internetgenerationer inte är intresserade av att betala på det traditionella sättet. Som jag har sagt många gånger tidigare, det stora formatskiftet just nu verkar gå från försäljning av exemplar till intäkter för användning.
MEN, ur ett ännu större perspektiv, all musik och film som spelats in och alla böcker som någonsin skrivits KOMMER att finnas tillgängliga för oss, gratis eller närmast gratis inom 15-20 år. Detta är det riktigt stora paradigmskiftet. Celestial Jukebox kommer att existera.
Internet är det största demokratiserings- och decentraliseringsprojekt vi har sett i människans historia, och kommer på sikt inte bara att förändra affärsmodeller i underhållningsindustrierna utan hur såväl politik som ekonomi fundamentalt fungerar. Den rådande finanskrisen kan sägas vara lika mycket ett resultat av virtualiseringen och digitaliseringen som den rådande “underhållningskrisen”.
Så, jag hoppas verkligen att NÅGON i alla fall kommer att ta upp dessa lite större frågor under debatten de kommande veckorna och att vi kan diskutera hur ett bättre, mer rättvist och demokratiskt samhälle ska kunna bli resultatet av paradigmskiftet.
fredag 13 februari 2009
torsdag 12 februari 2009
Fildelningsskola för Dummies
Den som känner sig lite vilsen i fildelningsdjungeln kan ju alltid kika på mitt lilla inspel på TV8’s Metro Teknik igår. :) Inslaget börjar ca 17 minuter in i programmet.
onsdag 11 februari 2009
TV8
METRO TEKNIK | IKVÄLL 21:00
I kvällens Metro Teknik blir det fildelningsskola med Daniel Johansson från KTH. Han förklarar vad rättegången mot Pirate Bay egentligen handlar om.
Ungefär så, kan bli lite spännande att se vad det blev av allt det där filmandet vi gjorde på Münchenbryggeriet. www.tv8.se
tisdag 10 februari 2009
Föreläsning på LTU
Luleå Tekniska Universitet lade upp en liten artikel om min föreläsning som jag hade på Piteå Musikhögskola för några veckor sen. Det var trevligt att vara där, över 100 studenter lyssnade om jag förstod det rätt. Sen träffade jag lärare och forskare efteråt och diskuterade vilken forskning som behövs i Sverige när det gäller musik och musikindustri.
måndag 9 februari 2009
söndag 8 februari 2009
Egypten
Några bilder från resan. Det kommer kanhända upp fler.
Hade nästan hela El Gouna golfbana för mig själv. Sanslöst fin bana, mitt ute i öknen. Vågar knappt berätta vad greenfeen kostade, men jag lade typ ett vanligt svenskt årsmedlemskap på greenfee de dagarna jag spelade…
Jag hade en privatchaufför som körde mig lite varstans på dagarna. Jag kommer inte ihåg vad han hette, men jag drar till med Mohammed. Tror faktiskt det var det. Han tutade jämt. De gjorde alla. Typ: Nu möter jag en bil, då tutar jag. Nu kör jag om, då tutar jag, först när jag tänker tanken att jag ska köra om, sen tutar jag när jag kör om, och sen tutar jag när jag har kört om. Det går en människa på trottoaren, då tutar jag, för här kommer jag, akta. Nu svänger jag ut från korsningen, tut. Hej hej, tut. Och så en extra tut för att vara snäll. Det var ganska sött faktiskt, alla tutade hela tiden.
Det blev pyramider och sphinxen och så. Det var en väldigt trevlig dag, på många sätt. Det var närmast meditativt att gå runt bland de där gigantiska gravarna. Man måste uppleva det om man ska förstå det tror jag, otroligt mäktigt! Några av bilderna finns i en annan kamera, men så här såg det t.ex. ut:
Jag visste inte att man m å s t e göra nedanstående pose när man är vid pyramiderna, men det fick jag lära mig just precis där, av världens bästa pyramidkännare, från Skåne.
Det blev lite Kairo:
Det blev dagar på stranden, det köptes snorkelprylar, det prutades massivt så klart, det betalades ändå för mycket, och snorklades… 15 minuter! För det var så kallt i Röda Havet tyckte vi visst. Sådär 24 grader. Badkrukor… Skyller på att det blåste så förbenat. En fulfin fågel kom och spatserade tvärsöver bryggan.
Hotellpoolen:
Och så en liten avslutning. Egypten består till 95% av sand, fick vi höra många, många gånger om. Sand och sand och sand och så några vindsnurror. Några tusen så där.
Just det. Jag såg mumier också. Riktiga. Men man fick inte ta med sig någon kamera in där. Kändes lite coolt att kolla på forntidens motsvarighet till det här.
Hejdå Egypten.