Moralens plasticitet och Sveriges roll i världen

I dagens DN Debatt rapporterar tre forskare från Lund resultaten från en stor studie om ungdomars syn på fildelning och upphovsrätt. Mycket läsvärd debattartikel. Dessutom representerar den stora delar av övriga svenska forskares analyser och bedömningar av den rådande situationen. Jag skulle misstänka att ytterligare ett tjugotal forskare skulle kunnat skriva under den.

Förutom det som sägs i debattartikeln skulle jag vilja lägga till ytterligare två saker:

1) Det verkar som om många inom underhållningsindustrierna drivs av den här frågan från ett känslomässigt perspektiv, d.v.s. man hänvisar till moralargumentet. Wikströms forskning (2006, Reluctantly Virtual), där han intervjuat en mängd makthavare i musikindustrin, visar att beslut ofta fattas baserade på ideologisk övertygelse snarare än att de är rationella och väl underbyggda med fakta, d.v.s. de mentala modellerna styr:

“One of the most fundamental reasons why decision makers are unable to adapt their organisations to a changing environment is the inflexibility of their mental models (e.g. Argyris 2004; Beinhocker 2006; Sterman 1994). The structure and logic of the world change, but the decision makers understanding of that world remains intact. The study has shown how decision makers in the music industry continue to defend their old core business although a radical transformation of the media environment is taking place”.

Tuff slutsats efter att ha djupstuderat 36 makthavare i branschen…

Plasticitet är ju ett begrepp som används inom hjärnforskningen för att påvisa “hjärnans förmåga att anpassa sig till sin organism och dess omgivning, t.ex. vid minnesinlagring.” Moral är självklart ett resultat av hur en hjärna är formad och följaktligen är ideologier, känslor och moral även plastiska. Att undervärdera styrkan i den nya moraluppfattning som växt fram de senaste årtiondena och tro att det skulle gå att “lära ungdomar att inte fildela” är en mycket farlig inställning som riskerar att ta hela den här konflikten från statusen kallt krig till kärnvapenkrig.

2) Vi har redan gjort valet om ett kontrollerat internet. Precis som Neo i Matrix Reloaded, på parkbänken med Oraklet, ska vi nu bara försöka förstå varför vi har gjort det. Det började med DMCA, gick vidare med EUCD och nu aktuellt med IPRED. Beslutet har liksom redan fattats för ett bra tag sedan, vi följer bara en linje med juridiska händelser som följer en självklar kausalitet. Därav att frågan om TPB och IPRED och anonymisering också handlar om Sveriges roll i världen. Detta handlar om politik på hög nivå eftersom de stora maktstrukturerna i det internationella samfundet redan beslutat om hur man vill att det ska se ut. Den här konflikten verkar börja utvecklas till att bli den absolut mest centrala politiska frågan i det internetsamhälle vi håller på att bygga, och Sverige som land har inte råd att stå emot omvärlden.

Eller?