Sittarna

Hittade en text jag skrev för åtminstone 15-16 år sen. Hade en period med ganska knepigt skrivande... :)

"Bengt satte sig ner. Efter att Bengt satt sig, satte sig Sten-Åke. Alltså satt Bengt och Sten-Åke. Både Bengt och Sten-Åke kände sig fruktansvärt ledsna där de satt och satt. De kände sig inte ledsna för att de satt. Hade det varit så hade de förmodligen stått. Men de satt, och kände sig ledsna.

Det kan tänkas att de kände sig ledsna för att de inte stod. Bengt och Sten-Åke brukar nämligen inte sitta. De borde följaktligen känna sig mer ledsna för att de inte stod än för att de satt eftersom de stod oftare än satt.

Sten-Åke hade i första hand satt sig för att Bengt satt. Varför satte sig Bengt? Han satte sig för han ville inte stå. Följaktligen kunde det vara så att Bengt hade blivit ledsen när han satte sig ner eftersom han inte tycker lika mycket om att sitta som att stå men inte ville stå. Alltså, Bengt vill egentligen stå. Det är det han vill. Och när Sten-Åke satte sig ner kände han sig också ledsen eftersom han i vanliga fall brukar stå eftersom Bengt brukar stå. Så nu kände han sig ledsen för att han inte stod på grund av att Bengt satt. Bengt brukar ju stå. Sten-Åke också. Och nu satt de.

Idioter.

Båda lever praktiskt taget för att stå, de har gjort så i hela sina liv, och så plötsligt sitter de. Hur kan de vara så jävla dumma så att de sitter ner när de egentligen ska stå. Finns det ingen som kan hjälpa puckona. Kan ingen rycka bort de där förbannade stolarna."