Socialstyrelsen har släppt ett förslag där man föreslår att alla flickor i årskurs 5 och 6 erbjuds gratis vaccinering i höst mot livmoderhalscancer och att vaccinet framgent ska ingå i barnvaccinprogrammet. Förslaget har fått mycket kritik, dels därför att det är mycket dyrt, och dels därför att det kommer att ta lång tid innan effekterna syns.
Karin Bojs, ansvarig för avdelningen Vetenskap på DN, skriver i en krönika: "Någonstans kanske det finns en gräns för vad barns immunsystem tål, och för vad samhället vill betala." Omskrivet innebär det att 400 kvinnor varje år måste få livmoderhalscancer även fortsättningsvis, och 100 kvinnor måste dö, helt enkelt för att det är för dyrt.
Jag tror inte att Bojs egentligen tycker att vaccinationen inte ska genomföras gratis och för alla flickor, hon ger snarare ett uttryck för en inställning som troligtvis är mycket vanlig, en fatalistisk inställning som jag tycker vittnar om en historielöshet och oförståelse för teknisk utveckling liksom prisutveckling.
Idag vaccinerar sjukvården mot kolera, difteri, stelkramp, kikhosta, tuberkulos, influensa, hepatit, mässling, påssjuka, röda hund, vattkoppor, polio, rabies, för att nämna de vanligaste, och varje utökning av vaccinprogrammen har självklart inneburit kraftigt ökade kostnader under en kort tid.
Men, precis som i all medicinsk och teknisk utveckling sjunker priserna för tillverkning med tiden. Att använda argumentet att tillverkningen idag är för dyr håller inte om man inte samtidigt kan skapa en långsiktig beräkning på kostnaderna över tid, samt ge en prognos på hur prisutvecklingen kommer att ske under de kommande åren.
Och vart är uträkningen som slår dessa kostnader mot vad samhället måste betala om 20 år när ytterligare 400 kvinnor får livmodercancer på grund av HPV-viruset?
Vi kommer troligen att få se en mängd nya vacciner komma ut på marknaden under de kommande åren, samtidigt som stamcellsforskningen och den bioteknologiska utvecklingen skapar förutsättningar för människan att leva allt längre.
Dessa vacciner och mediciner kommer att komma ut på marknaden vare sig vi vill det eller inte, och kommer att användas oberoende av om det är dyrt nu eller inte. Den stora massan kommer dock inte att ha råd att gå igenom dessa behandlingar.
På sikt skulle hälsa och livslängd därför kunna bli en mycket stor klassfråga om inte samhället idag tar besluten att tillgängliggöra nya mediciner och behandlingar successivt i takt med att de utvecklas. För ekonomin i samhället bör rimligtvis förebyggande åtgärder alltid vara det bästa, för att inte tala om livskvaliteten och hälsan hos de människor det faktiskt handlar om.
Sverige har råd.