90-talisterna

Har varit mycket snack om 80-talisterna senaste tiden och vilka egenskaper som utmärker "dem" (om man nu överhuvudtaget kan tala om en homogen grupp) och vilka förväntningar de har på arbete, samhälle, ekonomi o.s.v. Men lika intressant är det att tala om 90-talisterna.

Jag tror att de som är födda på 1990-talet kommer att bli den första generationen som på allvar kommer att dra riktigt stor nytta av den exponentiella tillväxt av nya teknologier vi kommer att se på det medicinska och bioteknologiska området under de kommande decennierna.

De flesta av dem som idag går på högstadie och gymnasium kommer att kunna se fram emot liv som åtminstone räcker 120 - 130 år i genomsnitt (medellivslängden ökar med 2-3 månader per år + att vi kommer att se helt nya metoder för att tidigt hantera åldersrelaterade sjukdomar) och uppleva en pigg och frisk ålderdom jämfört med dagens åldringar. Jag är också övertygad om att vi kommer att se en kraftig förskjutning av pensionsåldern successivt, med start någonstans kring år 2025, kanske t.o.m. ännu tidigare.

Tänk lite på vad det innebär.

Killar och tjejer som idag går på gymnasiet kommer att leva under resten av det här århundradet, och troligen ha ett aktivt arbetsliv på 60-70 år. Alla prognoser som görs, av såväl akademiska teknikhistoriker, analytiker i näringslivet som framtidsforskare visar på ungefär samma saker, vi kommer att se en radikalt ökad livslängd framöver som kommer att ställa stora krav på hur samhället är format.

Så, hur pass bra är politiker, lärare och den allmänna sjukvården på att förstå och hänga med i vilka tekniker som ligger runt hörnet? Hur bra är skolan på att förbereda barnen och ungdomarna på vad informationsteknologin kommer att innebära för dem om 10 år när de kommer ut i yrkeslivet? Det är nästan retoriska frågor...

Det finns ett ENORMT kunskapsglapp i samhället mellan de som jobbar i teknikens framkant och de som jobbar inom skolan och politiken. Det syns tydligt i t.ex. debatten om upphovsrätt och fildelning. Det största problemet gäller inte huruvida det är rätt eller fel med decentraliserad spridning av kultur, det största problemet är att politiker och underhållningsbranscherna inte förstår IT, telekom och datateknik och därmed inte ser vart vi är på väg om bara några år med semantiska webben, augmented reality, rfid, soa, molnet etc etc.

Här har teknikbranscherna ett otroligt ansvar, och hade jag varit politiker idag hade jag skapat ett organ, eller en funktion i samhället som löpande hade till uppgift att sammanfatta prognoser och kunskap om tekniska förändringar framöver tillsammans med de största aktörerna i näringslivet inom nanoteknologi, bioteknologi/medicin, IT/Telekom, och genomfört regelbunden och löpande spridning av sådana framtidsutsikter till det offentliga, till kommuner, landsting och skolor. På ett enkelt och effektivt sätt.

Dags att börja tycker jag, om bara några få år är 90-talisterna på väg ut i arbetslivet, de som föddes med webben i lekrummet, de som fick sin första mobil när de var 6-7 år gamla och som lärde sig fildelning, Lunarstorm och MSN med samma förshållningssätt som jag lärde mig Nintendo 8 bitar, VHS-en, dubbeldäckaren och där nedanstående pryl var det absolut hetaste som fanns.