Sitter med ett spännande jobb framför mig, en massa texter som handlar om upphovsrätt och musik och DRM och Asien. I Japan verkar man vara lite annorlunda helt enkelt, det tycks som om man accepterar kopieringsskydd och begränsningar på ett helt annat sätt än i Europa. Sony sätter in hårda krypteringar och skyddstider och japanerna bugar och tackar och köper. Och så verkar det som att man ser på ägande på ett annat sätt. Man äger mobilen, men musiken som ligger på mobilen är liksom en del av själva telefonen. När man slänger mobilen så slänger man också musiken och sen börjar man fylla på nya mobilen med ny musik (t.ex. genom att ladda ned från fildelningsnätverk direkt till mobilen).
Och i Sydkorea är ringback tones otroligt stort. Alltså, av typen "3 is the magic number" när man ringer till någon. Sydkoreanerna köper såna ringsignaler i oerhörda mängder så att när folk ringer upp hör man en låt istället för tut-tut-tut. Det är t.om. möjligt att köpa en specifik låt till en specifik person som ringer, typ när Thure ringer spelas Dave Matthews och när Rikard ringer spelas Fleet Foxes. Bra.
Inlägg
2 kommentarer:
Man kan faktiskt ha personliga rick-back-tones här i Sverige också med 3. Fast jag har Ramones - Beat on the Brat både när du eller Thure ringer! :)
Ah, se där. Men efter ett tag slutar låten att spela, och sen börjar den om igen. Tråkigt.
Skicka en kommentar