1 miljon överblivna ex. av senaste albumet Rudebox med Robbie Williams skeppades av EMI till Kina tidigare i år för att krossas och bli vägmaterial. I skånska Harlösa har familjen Thuresson hittat nedan spännande användningsområde för den lilla plastbiten, d.v.s. som fågelskrämma i den lilla blombassängen. Bra där.
Det finns olika skyltar för olika saker. På Eckerölinjen till Åland såg vi t.ex. den här skylten som visar att uppför trapporna kommer man t.ex. till café och soldäck, och nedför trapporna kommer man till plan 4 där kossorna, fåren, katterna och hundarna finns, samt till plan 3 där älgarna, rävarna, örnarna och ugglorna finns. Bra att veta.
Var med i en artikel i Dagens Nyheter för någon vecka sedan. Har gjort ett gentest och fått min genomen kartlagd. Jag kan ladda ned en 31,5 megabyte stor Excel-fil med rådata på alla värden, d.v.s. information om hur just mina nukleotider är sammansatta (A, G, C, T). Så här kan det t.ex. se ut, först är det namnet på genen, sedan variationen, vilken kromosom, vilken position och mitt värde:
rs28415373, C/T, 1, 883844, CC
rs13303010, A/G, 1, 884436, AA
rs3935066, C/T, 1, 890593, TT
rs28499371, C/T, 1, 891991, CC
rs28570376, A/G, 1, 892388, GG
rs6696281, C/T, 1, 892967, CC
rs13302925, A/G, 1, 893896, GG
rs28391282, A/G, 1, 894028, GG
rs28695703, C/T, 1, 894218, CC
rs28562326, A/G, 1, 894491, GG
Jag ska ärligt säga att jag inte riktigt har satt mig in i vad allt betyder och hur allt hänger ihop, men det kommer, en lite spännande framtida hobby. :)
Förutom att jag kan få tag i direkt data om mitt DNA har företaget jag gjort testet hos, deCode Genetics på Island, jämfört mitt DNA med studier genomförda runt om i världen för att visa vilka sjukdomar man löper större eller mindre risk att få (baserat på just de studierna, som i sig kan vara rätt begränsade).
Precis som de övriga som uttalar sig i DN-artikeln har jag en del kritik mot de här företagen. Det finns idag ingen säkerhet eller personidentifiering, d.v.s. jag skulle kunna skicka in någon annans saliv och få information om den personens DNA, och tyvärr framställer företagen resultatet lite som en diagnos, vilket det absolut inte är.
För mig handlar det helt enkelt om att få mer kunskap om min egen genomen. Jag vill veta. Ju fler studier som släpps framöver desto mer kommer jag också att förstå eftersom jag nu sitter med en komplett kartläggning av mitt DNA.
T.ex. finns det några studier som visar att just min genotyp löper en högre risk för glaukom. Ett av problemen med glaukom är att sjukdomen utvecklas mycket långsamt och man tror att det egentligen handlar om en vanlig synförsämring vilket gör att man ofta upptäcker det alldeles för sent. Upptäcker man det tidigt kan man dock begränsa utvecklingen av sjukdomen genom att minska trycket på ögat och förlänga synförmågan avsevärt.
Jag hade aldrig tänkt tanken på att jag skulle kunna ha sådana anlag om jag inte sett den här studien. Nu kommer jag att börja screena mig mycket tidigare, typ om 20 år. Jag håller självklart med alla i artikeln om att det här borde den vanliga sjukvården ta hand om, och jag är övertygad om att så kommer att ske framöver, men idag finns varken resurser eller intresse av att göra den här sortens individuella djupdykande gentester.
Ibland behövs det kommersiella krafter som sparkar igång en utveckling, och som kanske framför allt startar en opinion och debatt i samhället. Vi är bara i början på en utveckling som helt klart kommer att förändra synen både på oss själva och på varandra, och kanske framför allt förändra relationen mellan patienter, läkare och den allmänna sjukvården.
En mycket snabb teknikutveckling som dessutom resulterar i nya behandlingar och metoder från kommersiella företag håller på att förvärra klasskillnaderna. Den allmänna sjukvården måste hänga med i de här förändringarna istället för att stå med en traditionell syn om att vara allenarådande som instans för behandling av sjukdomar.
För mig har det hur som helst varit enbart positivt att göra det här testet. Än så länge. :)
(By the way, enligt rådande studier löper jag väldigt låg risk för skallighet eller alkoholrodnad)
Jag hittar inga ord. Så vackert. Så mycket smärta. Hela hans kropp skakade i varenda låt. Ett helt jävla liv på scenen. Sån oerhörd kärlek. Framför mig stod fyra snygga brats och fattade ingenting. En sade "Han har ju inga tänder" och kompisarna skrattade. Jag ville hälla min öl över honom, men han var inte värd det. Jag behövde ölen. Gick iväg och ställde mig på andra sidan. Kände allt överallt. Johnston såg mig. Gick av scenen. Kom tillbaka och avslutade med den låt jag väntat på hela kvällen. Jag grät.
Tja, vad ska man säga om gårdagens konsert, det var ungefär som jag hade tänkt mig. Det var killar i metaltröjor, gubbar i skjorta, pojkar, raggare, hårdrockare med hästsvans, musiknördar och musiker. Bör ha varit ungefär 90% män. Fruktansvärt dåligt ljud. Vet inte om ljudteknikern hade gjort Berns förut, men det var burkigt och otroligt rörig ljudbild. Yngwie levererade, gubbfan lever, även om det var lite trött och några missade toner som hördes på de akustiska solona. Han hade säkert 5-6 långa, långa solon där han stod ensam på scenen och gjorde sin grej. Och det var så tråkigt... Jag dissar nu en av min barndoms stora legender, men ojojoj så tråkigt, han måste ha spelat en miljon toner igår... Så var det med det. Men ok, You Don't Remember, I'll Never Forget, svängde faktiskt.
Då börjar uppvärmningen. Någon gång i livet måste man se den här token. Självklart hoppas vi på Fury, helst i båda versionerna, tror jag ska ta med mig lite vatten...
Utanför mitt kontor på KTH finns den fulaste fontänen ever. Enligt NE är en fontän en "anläggning där vatten i olika former och genom olika rörelser utnyttjas i konstnärligt och dekorativt syfte." Bra jobbat liksom...
På terassen utanför lägenheten har två måsar börjat bygga bo. I klängväxterna. Än så länge har det inte blivit någon action där, men idag kom det en annan fågel, kanske en koltrast, kanske en sparv, vad vet jag, och flög omkring lite ovanför boet. Sedan flög den upp på taket på huset bredvid. Den vinglade lite när den flög. Satte sig ned. Ett par minuter senare föll den. Rakt ned jäms med den vita väggen, och slog med en lätt duns ned i marken. Kanske var den sjuk, kanske var den full, kanske svimmade den av svindel. Finns det fåglar som får svindel? Hur som helst, fågeln har dött. Det var liksom vackert på ett konstigt sätt. Snart kommer det en ny fågel.
Vilken röst. Vilken kille. Akustisk spelning, fyra låtar, på Momma igår kväll. I publiken syntes det vanliga musikbranschfolket. För att låna herr Adis egna ord, det här kan bli hur stort som helst. Hurtful.
Ikväll går vi till Restaurang Momma för en akustisk spelning med Erik Hassle. Och då kan man tänka sig att han kommer att spela Hurtful. Och då kan man tänka sig att det kan se ut så här. Utan långbord och sittande publik förstås. Hmm, kan nästan vara läge för en liten mobilinspelning ikväll... Känns som att det här håller på att bli en konsertblogg. :)
Så var den släppt i Sverige, folk köar mitt i natten och frågan är om det går och få ett större genomslag i media... Bara för att påminna er om vad en iPhone egentligen är, en liten klassiker.
Hade ingen aning vad jag skulle förvänta mig igår, annat än att det skulle svänga. Träffade några vänner och kollegor som sade samma sak innan konserten, ingen hade nån koll, några RIKTIGA fans, eller vad sägs om att döpa sin son till Bootsy? Det är faktiskt sant!
Konserten var en ren James Brown-tribute. Började med ett gäng rappare som gjorde sina egna versioner av gamla JB-låtar, och sen, sen, helt plötsligt står folk från Public Enemy på scenen!! Helst skulle jag ha viljat spela in hela setet men min numera gamla telefon har alldeles för lite minne, här är i alla fall bildbeviset. (Ja, jag vet, jag höll mobilen fel väg...)
James Browns fru var där, James Browns syster var där (James Browns syster var där!!), och Bootsy stod längst bak och mös med sin bas. Allt hade varit perfekt, om bara Bootsy hade spelat några av sina egna låtar också... Jag misstänker att alla trodde att åtminstone NÅN låt skulle komma från Rubber Band-tiden. Jag ville ju se Stretchin Out! Nåväl, jag fick ont i håret i alla fall...
Ok, Bootsy Collins på Berns ikväll... Det kan bli hur galet som helst. My God vad det svänger!!!
"A hayride is a pleasure ride in an open truck, wagon or sleigh which has been decorated with hay or straw and similar farmlife paraphernalia. In modern times it is usually organized commercially and takes place at night."
Igår var det hayride i Hultsfred, Rockabilly med brylkrämat hår, färgglada skjortor, uppvikta jeans och livat värre. Det var t.om. någon form av cowboy där. Liksom Evil Eye. Och dessutom, George McFly var där!! Eller, Crispin Glover som han egentligen heter. Jag och Thure konstaterade att likheterna var så enormt stora med frontmannen i Danny & The Cappers att det nästan inte KAN vara en tillfällighet. Kolla här:
Crispin Glover
Och så här såg Daniel Kordelius ut igår:
Det var helt makalöst. Fullständigt fantastiskt. När han sitter på scenkanten och gör high five med det lilla barnet, lutar sig över och in i publiken och låter deras händer stötta honom, sjunger tillsammans med en gråtande tjej framme vid scenen, håller fansen i handen länge och nästan krampaktigt, det är genialiskt. 3 timmar av fullständig kärlek.
Inlägg
