Svenska Akademien bör förbättra betydelserna av orden "fildelning" och "nedladdning"

Fildelning - upphovsrättsskyddat material - piratkopiering - nedladdning.

Ni känner igen orden. Beroende på vem som använder dem så används de på olika sätt och med olika betydelser. Journalister och artister och alla andra använder orden lite här och lite där.

Men, faktum är att Svenska Akademien har identifierat både "fildelning" och "nedladdning" som nya svenska ord, om än med rätt korta och luddiga förklaringar. Fildelning definieras som en dataterm med betydelsen "utdelning av filer mellan olika datorer i ett nätverk." Nedladdning definieras också som dataterm men med en mycket kort beskrivning, "t.ex. att ladda ned film från nätet."

Enligt Datatermgruppen är fildelning: "tillgängliggörande av filer på en dator för kopiering från andra datorer i samma datornät."

I en kommenter skriver Datatermgruppen: "Delning står här för ’det att dela med sig’. Fildelningstekniken är etablerad och okontroversiell i lokala datornät utan särskild filserver (så kallade icke-hierarkiska nät). Även om det på senare tid blivit vanligt att via fildelning ge andra tillgång till upphovsrättsskyddat material som filmer och musik på Internet, så står termen fildelning i sig inte för något olagligt. För fildelning av sådant upphovsrättsskyddat material rekommenderar vi piratkopiering på nätet."

Det har tagit rätt många år innan P2P-tekniken har accepterats som en ny och spännande teknologi för underhållningsindustrierna, även om det fortfarande finns mycket kvar att göra. I Sverige har vi t.o.m. två riktigt bra filmtjänster som bygger på fildelningsprotokollet Bittorrent, www.headweb.com och www.ameibo.com, och allt oftare hör jag nu musiker och branschmänniskor vara de som säger: "Fildelning är inte olagligt i sig." Det är bra. Det visar att vi åtminstone börjar få lite konsensus när det gäller betydelsen av orden "fildelning" och "nedladdning."

Men, jag tror det behövs ännu tydligare definitioner, framför allt från SAOL.

Nästan alltid får jag frågor från studenter som jag föreläser för: "Fildelar du?" eller "Sysslar du med nedladdning?"

Vad ska jag svara?

Ja, det är klart jag gör. Det gör alla. Jämt. Men jag måste samtidigt förklara för dem att de troligen har en helt felaktig uppfattning om vad orden fildelning och nedladdning betyder.

Med tanke på att internet och de nya digitala medierna blivit så viktiga för alla delar av samhället, och kommer att bli ännu viktigare framöver i takt med att vi digitaliserar och virtualiserar allt fler processer och funktioner i vår vardag, skulle det också behövas en rejäl genomgång av hur man lär ut betydelsen av de här begreppen i skolan. Jag skulle gärna vilja se hur t.ex. lärare i svenska i grundskolan lär ut de här orden.

Men först och främst, Svenska Akademien borde ge orden "fildelning" och "nedladdning" en mycket mer detaljerad betydelse i ordlistan. Orden måste få en ännu tydligare särskiljning från begreppet piratkopiering.

Så, jag har just skickat in lite förslag till Svenska Akademien om nya definitioner i nästa upplaga. Under ordet nedladdning tycker jag t.ex. man ska ha med följande: "detsamma som kopiering av data från internet till lokal lagring eller användning," eller något liknande, inte så kort och luddigt som det är idag.

Ju fler som ligger på SAOL om det här, desto bättre tror jag. Här kan ni skicka in förslag: http://www.saol.se/SAOL_nominee.html

Evangelister och teknikidioter

Chris Heilmann, som kallar sig "evangelist" och jobbar för Yahoo, säger i en artikel på DI.se: "Illegal fildelning kan inte stoppas" och "Jag tror att det är bättre att ansluta sig än att försöka bekämpa." Samma inställning som de flesta datavetare och tekniker ställer sig bakom.

Jag funderar lite på varför det är sån skillnad i åsikter och övertygelser mellan de som kan tekniken och de som inte kan tekniken? Bert Karlsson har inte skrivit ett SMS i hela sitt liv och mailar inte, enligt en artikel om teknikidioter i Aftonbladet. Jan Guillou får sina mail utskrivna av sin fru och håller just på att lära sig att googla. Jonas Gardell säger själv att han inte alls kan teknik på sin blogg. Men alla de här har en sak gemensamt, de har samma bestämda åsikter om hur internet ska vara utformat och hur upphovsrätten ska upprätthållas online.

Varför är det hela tiden så att de som förstår tekniken försöker förklara för de som inte kan tekniken att den decentraliserade spridningen inte går att stoppa, helt enkelt därför att själva internet som sådant bygger på den sortens kopiering? Ett hjul rullar, det flyger inte. En miniräknare är bra på addition, subtraktion och multiplikation, men är värdelös att spika med. Internet är bra på att skapa kopior. Det är själva grunden. Om vi vill ha ett annat internet måste vi stänga ned det nuvarande och göra om det från början.

Alla teknologier har inneboende egenskaper. Digitaliseringens mekanismer är likadana oberoende av om det handlar om datorer eller andra tillämpningar, digital distribution handlar alltid om att kopiera. Allt som går att titta eller lyssna på kommer alltid att kunna kopieras och kommer alltid att kunna spridas. Du kan du dra ur nätverkskabeln eller stänga av det trådlösa nätverkskortet och ändå fortsätta läsa de här orden, helt enkelt därför att det du tittar på just nu är en lokal kopia av min blogg som du har laddat ned till din dator. Just nu "är" du inte på min blogg, du läser från en kopia i en cache-mapp på din egen dator.

Jag har "fildelat" min blogg till dig och du har "laddat ned" bloggen till din dator.

Någonstans måste "evangalisterna" och "teknikidioterna" mötas. Och då menar jag inte i polariserade debatter i Riksdagen, utan de måste börja hänga med varandra. Jon Karlung och Jan Guillou borde åka på fisketurer tillsammans. Bert Karlsson och Niklas Zennström kanske skulle ta några dagars gemensam skidsemester i vinter.

För någonstans känns det lite corny att så många människor, som i övrigt har vettiga åsikter, uttalar sig så kraftfullt om saker som de inte förstår.

Jag skulle aldrig drömma om att ha bestämda åsikter om vad som är rätt eller fel eller möjligt inom stand up-yrket. Jag kan ingenting om hur man bygger upp en roman på bästa sätt eller hur man år efter år lyckas så bra med att skapa schlagerhits. Alltså kan jag inte ge mig in i en debatt om detta för jag förstår inte "teknikerna". Men så fort det handlar om fildelning eller internet kan vem som helst uttala sig om sakernas natur och dessutom kommer de värsta uttalandena från personer som faktiskt har mycket att säga till om och som politiker och många andra lyssnar till.

Eller så kanske teknikidioterna ska gå på kurs. Jag hjälper gärna till.

Disciplin

Har just sett det långa reportaget på TV4 om Annika Sörenstam och att det är hennes sista tävling i Dubai i helgen. (Går förresten att se här från 10.30 lördag och söndag) Hon har ju sagt att hon vill "skaffa familj" och på frågan om vad som är viktigast när det gäller barn och familjeliv är det första hon säger: "Disciplin".

Inte kärlek. Inte trygghet.

Disciplin.

1 000 situps om dagen, dag efter dag efter dag. Det var ju ett av Annikas signum. 1 000 alltså. Varken mer eller mindre. Vad är det viktigaste när man uppfostrar barn?

Disciplin.

Så.

Att skapa något nytt

I den hårda debatten om att nå fram till ett internet med ordning och reda, där lagar och regler efterföljs och där människors etik och moral stämmer överens med rådande lagstiftning, tycker jag att en sak ofta glöms bort, nämligen att teknologin bör användas till att skapa något nytt. Ett nytt samhälle, en ny ekonomi, med bättre värderingar och med bättre ideologier.

Förespråkare för IPREDarna (direktiven som sannolikt kommer att leda till en lagstiftning som i sin tur öppnar upp för ett nytt EU-direktiv inom ett par år där länderna uppmanas att kriminalisera anonymitetstjänster vilket i sin tur sannolikt leder fram till krav på fullständig identitetskontroll online om ytterligare några år) har rätt i en punkt: För att ett samhälle ska kunna fungera krävs att vi alla är överens om de grundläggande värderingarna, att vi har ett gemensamt regelverk samt att det finns sanktioner som gör att man kan upprätthålla reglerna i stort.

Problemet är bara att man inte är överens om de grundläggande värderingarna.

Å ena sidan har vi en grupp som är rätt nöjda med samhället som det är. Inte sällan bor de kanske i någon av de rikare förorterna till Stockholm eller i de lite dyrare villorna runt om i någon av våra 290 kommuner och har en inkomst motsvarande 3-5 sjuksköterskelöner. De har råd med det extra i livet och har en bestämd åsikt om att den ordning som finns just nu faktiskt är helt ok, t.ex. att de företag som tidigare haft monopol på att skapa kopior även fortsättningsvis skulle ha monopol på att skapa kopior, trots att hela världen idag styrs av en enda stor öppen kopieringsmaskin a la replikatorn i Star Trek. Varför skulle de inte tycka det? De har ju råd med Amarone-vinerna.

Å andra sidan har vi en hel ungdomsgeneration, plus ytterligare en mängd människor som väl knappast kan räknas till ungdomsgenerationerna, som vill skapa något nytt. Som intuitivt känner på sig att någonting är fel med samhället som det är idag.

Precis som ungdomsrevolter tidigare har påverkat regeringar (Greklands just nu) och samhällen att förändras, påverkar unga människor idag marknaden och politiken genom sina handlingar online. Alla är kanske inte överens om vad det är som är fel i samhället, men något känns fel. Samtidigt känns fildelning rätt. Och www.hypem.com och www.seeqpod.com och www.playlist.com och www.chilirec.com och www.songbeatplayer.com och www.mininova.org och www.rapidshare.com känns rätt. Intuitivt. För det är en del av en ny ordning. Något nytt. Något annat än det som är fel.

För det gamla (d.v.s. det rådande) samhället har stora problem. Det är i grunden avsevärt orättvist. Även i Sverige.

När Per Gessle går ut i en debattartikel tillsammans med sina artistkollegor eller när Jan Guillou på ett skönt åsiktsmaktfullkomligt sätt skriver: "90 procent av den fildelande ungdomen tycks inte begripa sammanhangen. Vi har därför både ett juridiskt och ett pedagogiskt problem", är det som att de trampar varenda förortsunge och ICA-kassörska och vårdbiträde på tårna och säger att de vill ha betalt för massagen. För det har de minsann rätt till.

Det kapitalistiska samhället, som det har utvecklats under de senaste hundra åren, har fundamentala problem, inte minst på kulturområdet där det råder en otroligt stor ekonomisk orättvisa. Ett kontrollerat internet med syfte att upprätthålla exemplarframställningsrätten i dess rådande form kommer troligen att cementera denna orättvisa. Är det verkligen det vi vill ha?

Jag saknar visionen för hur kulturekonomierna ska se ut EFTER att vi har gått igenom det stora informationteknologiska paradigmskiftet. Inte hur vi vill att det ska se ut för att upprätthålla en rådande ekonomi, ett rådande system, en rådande samhällsmodell.

Hur ska ett effektivare och mer rättvist fördelningssystem för upphovsrättsliga intäkter se ut så att vi på ett riktigt bra sätt kan koppla samman intäkter med den lilla kreatören? Hur ska de fantastiska demokratiska drivkrafter som finns i den decentraliserade spridningen av kulturella produkter användas istället för hindras? Hur ska egentligen all musik som någonsin spelats in, all film som någonsin gjorts, alla bilder och böcker och artiklar som skrivits komma hela mänskligheten till godo på ett fritt och öppet sätt? Det är nämligen en mänsklig rättighet: "Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner." (Artikel 27, FNs Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna)

Finanskrisen, och ropen på en global finansreform, är kanske en liten signal på att vi skulle kunna vara på väg in i något nytt. Virtualiseringen av hela det finansiella systemet har gjort det möjligt för ett fåtal utvalda människor runt om i världen (procentuellt sett) att flytta runt hundratals miljoner kronor som om det vore låtsaspengar. Bakom den enorma ekonomiska kris vi går igenom, och som i första hand drabbar hundratusentals låg- och medelinkomsttagare, finns inga övernaturliga mekanismer eller svårförståeliga algoritmer eller komplexa system som havererat. Det är vanliga små, små människor som har fått alldeles för mycket makt. På grund av sin moral. På grund av sina övertygelser. På grund av det rådande samhället.

Jag hoppas och tror att vi bara är i början på en riktigt, riktigt stor samhällsomvandling. I slutet av det här århundradet, när vi tittar tillbaka på vad vi har skapat (vilket många som lever idag kommer att kunna göra), kommer vi då att säga att vi har skapat något nytt? Något bättre? Något mer jämställt, jämlikt och mer rättvist?

Eller kommer vi successivt att ta steg för steg för steg för att upprätthålla den rådande ordningen som innebär att en liten klick människor, på grund av tur, en liten uns skicklighet, och de rätta förhållandena som gjort det möjligt för dem att kunna jobba hårt för något man tror på, fortsätter vara de som har makten och kontrollen?

Framtiden händer liksom inte bara. Den skapar man. Förhoppningsvis skapar vi något nytt.

Lär som näringslivet

Skrev en liten artikel i det senaste numret av tidningen DIU, Datorn i Utbildningen, om hur skolan ska kunna skapa bättre omvärldsbevakningsfunktioner genom att använda sig av samma metoder som företag brukar använda.

Citat

"Det har med kombinationen av okunnighet och absurditetsnivå att göra. Ungefär som om Blondinbella skulle börja messa in krönikor om Mellanöstern till Stureplan.se."

"Jag menar, en alfahannespännig helfigursbylinad krönika om internetteknologi, författad av en skrivmasinsknattrande sjuttiotalstomte som inte ens klarar av att öppna sin egen mejl!"

Ytterst underhållande inlägg i debatten av Kjell Häglund på GP. Objektet heter Jan Guillou.

A Crippling Blow

http://open.spotify.com/track/2f8TjUQYd7MKPiyBndhwKe

"If you love America, you throw money in its hole"

In The Know: Should The Government Stop Dumping Money Into A Giant Hole?

Knags

Jag har kommit på ett nytt ord, "knags". Eller nytt och nytt, det har ju lite olika betydelser på engelska redan, men jag har inte sett den här betydelsen. Det står för Knowledge Tags och är helt enkelt kunskapstaggar man använder sig av för att lätt få tag på och komma ihåg fakta och integrera det i sin kunskapsmassa.

Dagens knags:

- Svenskar, 36,7 kg griskött per år
- Climate Walks
- Bistånd, Sverige tvåa, Nederländerna först
- Luxemburg, 476 000 invånare, dödshjälp
- Peshawar, Pakistan, bomber
- Angela Merkel, Gordon Brown, Nicolas Sarkozy, Donald Tusk, Josa Luis Rodrigues Zapatero
- Rotavdraget, skattereduktion upp till 50 000, arbetskostnader, material
- OJ Simpson, 15 års fängelse
- Diamantrån Paris, 830 miljoner kr
- Pannloberna unikt människan, "den höga pannan"
- Reptilhjärnan, limbiska systemet, storhjärnan, lillhjärnan, cortex (neo)
- Synestesi, lukta på grönt
- Ögat 3D, naturligt, 2D inte
- Dominant öga tidigt, (höger)
- Färgblind/nedsatt, 0,5% kvinnor, 10% män
- Rött 0,2 sek reaktion, blått 0,6 sek
- Electrohype, Malmö
- Mamma Mia DVD, 250 000 SE, 1,7 milj. UK
- 700 journalister dödade sen -92, 70 WW1, 70 WW2
- 2000 kr / student / år marknadsföring, högskolor

Har många, många fler, men det får räcka för att exemplifiera. Det handlar alltså om personliga knags, en sorts individuella markörer som har betydelse för mig personligen och mitt minne/kunnande men kanske inte så mycket för andra (om de inte har läst samma textmassa och kan härleda till samma information).

Bakom varje sån här knag finns en artikel eller något annat som jag har läst eller tagit in som information. Det viktiga är att varje knag har en betydelse just för mig, den "öppnar upp" hela den kunskapsmassa som relaterar till taggen. Helst vill jag att det ska vara så transparent att taggen direkt härleder till artikeln (och kanske automatiskt till andra källor med en mashup) med möjligheten att ha stora mängder knags visualiserade som tag clouds i 3D.

Jag är inte riktigt på det klara med den fulla funktionaliteten i den applikation som ska hantera mina knags än, men jag börjar med att köpa domänen. :)

Jag ser det som att när jag t.ex. läser en tidning (både fysisk och digital) kan jag enkelt tagga artiklar eller textmassor och ge dem en label, en titel som jag sedan kan koppla tillbaka till (av typen som ovan). Om jag läser en fysisk tidning eller en bok kulle jag t.ex. vilja ha en "knagtriggare" tryckt på papperet (av typen som Aftonbladet har) som jag fotograferar, och sedan kommer det upp en "knagruta" i min mobil där jag kan skriva in taggen.

Alternativet är att det inte finns några såna taggar tryckta, i en bok är det ju svårt, utan att jag "drar" artikeln, eller markerar textmassan till mobilen och taggar den, men för det krävs ju det digitala papperet, där är vi inte riktigt än. Allt lagras i en databas, kronologiskt, sökbart och med autogenererad metadata baserad på parametrar jag har angett i förväg, domännamn etc. På sikt borde det här kunna användas i kombination med RFID.

Avgörande är att det ska vara enormt enkelt och gå mycket snabbt att göra det, det ska vara mer eller mindre intuitivt.

Man särskiljer ju ofta, inom pedagogiken och epistemologin, kunskap från information. Kunskap är något mer omfattande och har med föreställningar, övertygelser och färdigheter att göra. Kunskapen som gör det möjligt för mig att simma eller köra bil är integrerad i hela mitt jag, medan information snarare handlar om ren fakta. Men, när fakta integreras i min kunskapsbank skapas en större kunskapsmassa som ökar min färdighet eller som skapar feedbackloopar på mina redan existerande minnen och påverkar mina övertygelser.

När jag får informationen om hur jag ska köra någonstans integreras det i min kunskap om körande. Man skulle kunna säga att en GPS är en löpande informationsprocess som matar information till mig som integreras i min kunskap.

Men vad händer om jag på ett enkelt sätt kan integrera fakta utan att jag nödvändigtvis har informationen lagrad som minnen i hjärnan? Vad blir då kunskap kontra information? Om jag hade haft en direktkoppling från mitt medvetande till Wikipedia eller NE och transparent kunde integrera den informationen som finns där löpande, vad är då kunskap? Jag pratar om Spanien och genast har jag de textmassor som finns om Spanien på Wikipedia integrerad i mitt minne.

Fast dit är det långt. Jag börjar med knags.

www.knags.se

Där blir det.

Morgontrött

Lite Nyhetsmorgon hann jag med idag. Ja, jag vet att jag sade lite fel, fildelning är inte explicit olagligt, inte alls, jag är själv med i forskningsprojekt som ska utveckla bra fildelningsteknologier. Men det var ju tidigt ju! Bara för det kommer Martin Rolinski komma med batongen och slå mig i huvudet. Typiskt.

Hearing i Riksdagen

Idag var det hearing om upphovsrätten och IPRED i Andrakammaren i Riksdagen. Var där och försökte få en syl i vädret, vilket inte var helt lätt...

Återigen slås jag av de enorma känslor som dessa frågor skapar, vid flera tillfällen talade kända och mycket folkkära artister och låtskrivare om känslan av att vara kränkt på grund av utvecklingen med den decentraliserade spridningen av musiken. På det sättet är det bra att regeringen nu har lagt fram en proposition som kanske gör att man känner sig mer uppmärksammad i den känsla man befinner sig i, att känna sig kränkt är verkligen inte bra och måste respekteras å det allvarligaste.

Samtidigt kan jag inte kan låta bli att konstatera att det troligen inte kommer att göra varken från eller till när det gäller omfattningen av den illegala fildelningen. Jag är ju tekniker, och redan idag märker jag när jag talar med mina informanter till forskningen att man använder www.relakks.com och www.torproject.org flitigt. De stora uppladdarna, de som artisterna i debattartikeln för ett par veckor sedan begränsade till storleken 1 000 - 2 000 stycken (en uträkning som jag kanske tycker att man borde få se metodiken kring), är redan anonyma.

Ingen tror väl att en person som regelbundet seedar och lägger upp torrenter på Pirate Bay och är en aktiv person i den världen idag sitter med sin vanliga Comhem- eller Bredbandsbolaget-IP?

Följande stod att läsa i pressmeddelandet som gick ut från kansliet idag:

"Det innebär inte heller att abonnenten automatiskt blir ansvarig för olagliga åtgärder, t.ex. olaglig fildelning, som någon annan gör med hjälp Internetuppkopplingen. Däremot kan abonnenten uppmärksammas på vad som pågår och ges en möjlighet att hindra fortsatta olagligheter. Om rättighetshavaren vill gå vidare och få skadestånd utdömt måste han väcka en skadeståndstalan mot abonnenten och i den rättegången bevisa att det är abonnenten som har orsakat honom skada."

Det är mycket bra att detta tyddliggörs, men kommer självklart att ställa till enorma praktiska problem om riksdagen klubbar igenom den nya lagstiftningen.

Dagens övning bjöd på en ganska ojämn debatt kan jag tycka, utan att säga för mycket. Tyckte nog att det behövdes lite andra perspektiv i panelen. Kanske en forskare. Kanske en fildelningsforskare. Bara kanske.

Allmänningen

Professor Eva Hemmungs Wirtén i dagens Computer Sweden om upphovsrätten: Upphovsrätten ska underlätta - inte hindra.

Föreläsningarna i Linköping idag gick bra, men jag höll på att missa tåget. Blev så exalterad där i slutet på sista föreläsningen så jag glömde helt bort tiden... Trodde på fullaste allvar att jag hade missat tåget och fick en mildare form av panik. Typ så här. Men det gick över, tack var Anton som på något sätt lyckades tvinga taxi att prioritera mig och tack vare en grym chaufför som på något annat sätt lyckades hitta en helt egen fil hela vägen till stationen.

Några timmar

Det är trött nu. Och lite ensamt. Resa och resa och resa. Just kommit hem, får vara här några timmar, upp 05 och resa och resa. Delft var väldigt vackert. Så här såg det t.ex. ut:

Sovig.

Amsterdam igår

Landade på flygplatsen, åt en stor nederländsk korv, utan bröd, åkte med en galen taxichaufför in till centrala Amsterdam, gick på coffe shop, drack en Johnny Walker Black Label på ett café (servitrisen sade för övrigt något som lät som "Varsågod" när hom kom med whiskeyn, de pratar hemskt lika här), tittade på några vackra människor som åkte skridskor på en liten, liten isplätt, hamnade sedan på gala på en enormt trevlig kortfilmsfestival som några jag känner höll på med, The One Minutes, (film verkar vara temat just nu...), fick vin, fick vin, en jättepackad spårvagn till centralstationen, tåg till Delft i södra Holland, taxi till hotellet. Sov. Bra början tycker jag.